Bobby Fischer

Robert James Fischer, mer känd som Bobby Fischer var en utav världens mest framgångsrika schackspelare och även en känd stormästare. Fischer föddes den nionde mars år 1943 i Chicago, Illinois och bodde på Island och blev isländsk medborgare 2005. Bobby Fischer blev under 1972 i september den allra första amerikanen att vinna världsmästerskapet i schack.

Bobby Fischers uppväxt

Fischer blev som tidigare nämnt isländsk medborgare år 2004 och det var även där, i Reykjavik som han avled den 17 januari år 2008. Hans mamma, Regina Wender, föddes i Schweiz men var en polsk/tysk-judisk kvinna som sedan växte upp i Saint Louis. Det fanns oklarheter kring vem som egentligen var fadern till Bobby Fischer då det år 2002 kom fram material som tyder på att det var en ungersk-judisk man vid namn Paul Nemenyi som var fadern. Tidigare trodde man att det var Reginas man Hans-Gerhardt Fischer som var far till Bobby.

Bobby växte upp i Brooklyn som ligger i New York och lärde sig att spela schack redan vid sex års ålder. Fem år senare, alltså vid elva års ålder förstod Bobby att schack var något han hade talang i och började då satsa seriöst på sitt schackspelande.

Fischers schackkarriär

Bobby upptäckte snabbt att han hade talang inom schack och vann vid tretton års ålder ett parti schack mot Donald Byrne och den omgången fick snabbt namnet ”århundradets parti”. År 1956 och 1957 vann han den amerikanska juniormästartiteln och gjorde mycket stora framsteg och nådde snabbt framgång. År 1957 och 1958 blev han inbjuden att delta i det amerikanska mästerskapet och vid denna tidpunkt var Fischer blott 14 år gammal. Han blev sedan året efter, när han var 15 år, den dittills yngste stormästaren någonsin.

Fischer reste sedan runt och turnerade och spelade i flera internationella turneringar och fick snabbt ett stort namn inom schackvärlden. Han lyckades vinna de amerikanska mästerskapen varje år han deltog med många poäng över tvåan. Fischers resa gick spikrakt uppåt fram tills kvalifikationsturneringen i Curacao år 1962 där han hamnade på en fjärdeplats. Han skyllde på sin dåliga spelform där alla mötte alla och anklagade spelarna ifrån Sovjet för fusk då han trodde att de avsiktligt spelade remi för att kunna ägna sin tid och energi åt att vinna över honom. Efter ett uttalande i Sports Illustrated i augusti 1962 kring hans spekulationer ändrades reglerna i de kommande VM-kvalificeringarna.

Fischer tog ett uppehåll från schackspelandet mellan 1968 och 1969. Han återvände 1970 då han vann en turnering i Buenos Aires överlägset. Samma år vann han en hel del turneringar och deltog även i interzonalturneringen i Palma de Mallorca. Han vann även den turneringen och kvalificerade sig till utslagsmatcher mot fler utmanare som i slutet skulle utmana världsmästaren Boris Spasskij.

Matchen som skulle avgöra vem som blev världsmästare spelades i Reykjavik år 1972 och fick stor medial uppmärksamhet. Fischer vann matchen mot Boris Spasskij med 12,5 – 8,5 och han spelade med stor energi och det blev en nagelbitande match. Fischer blev världsmästare men drog sig tillbaka efter matchen i Reykjavik. Han förlorade sin världsmästartitel år 1975 då han inte ställde upp på att möta utmanaren Antolij Karpov, däremot så erkände sig Fischer aldrig besegrad som världsmästare.